torsdag 18 november 2010


Hösten börjar lida mot sitt slut vintern står på tröskeln och knackar på. Julen närmar sig. Men ändå så känner jag mig så deppig idag. Du glider ifrån mig. Vi har alltid hållit ihop, fram tills nu. Vi är så olika vi bara kan bli men det har alltid fungerat? Saknar dig så mycket. Våra tokiga stunder, vårat skrattvattenkrig, saknar ALLT.

Men förhoppningsvis så går de över, för vill inte glida ifrån dig så som jag gjort med många andra.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar